Scenskräck och dop!
1kommentarer
Det är lustigt ändå hur man kan jaga upp sig över att prata inför en publik. Man står och övar hemma och pratar eller sjunger utan problem men så fort man ska göra det inför någon så börjar man svettas, stamma och slutar andas.
I lördags var jag på dop för söta lilla Charlie. Jag hade fått äran att bli fadder/gudmor för honom och då ville jag göra något speciellt på dopet. Jag bestämde mig för att sjunga en sång. Jag är verkligen ingen bra sångerska men jag ville ändå göra det för honom och för Emma och Rickard såklart.
Så under två veckors tid har jag tränat på denna låt. Barfotavisan med egen text. Jag har tränat i skogen, i bilen, på bryggan, för Marcus och vissa gånger har det faktiskt låtit helt okej.
När vi väl kom till kyrkan så fick jag provsjunga för prästen, kantorn och Marcus. Det gick riktigt bra, det var en fantastisk känsla att få sjunga i en kyrka (något jag inte gjort sedan jag gick i mellanstadiet). Men när det väl var dags att sjunga inför alla (ca 50) gästerna som var där så knöt sig magen och halsen och lungorna och andningen. Jag tog mig ändå igenom hela låten men inte utan darr och ansträngning. Det blev också rätt känslosamt när man sjunger låten TILL någon.
Hur som helst så är jag i efterhand överlycklig att jag vågade! Jag hade ångrat mig länge länge om jag inte gjort det. Sen att veta hur mycket det uppskattades gör saken bara ännu bättre.
Dopet var helt underbart i övrigt! Och för att inte tala om dopfikat hos Emma och Rickard, vilket kalas! Måste därför bjuda på några bilder från dagen.
Uppsjungning på hög nivå :)
Ida går igenom sin dikt med prästen.
Gästerna börjar droppa in.
Förberedelser inför ingången i kyrkan.
Gästerna på plats.
Ingång.
Vackra föräldrar med vackert barn.
Ceremonin börjar.
Ida läser ur bibeln.
Förvånad och otroligt söt Charlie.
Han log mest under hela dopet.
Rickars bror får hålla upp vigvattnet.
Marcus agerade fotograf under dopet.
In action.
Här får han sitt namn.
Faddrarna, föräldrarna och lilla huvudpersonen.
Dopet avklarat, vidare till dopfikat.
Stolta och lyckliga föräldrar
Väl hemma hos Emma och Rickard väntade årets brakfika.
Med smörgåstårta...
...och fin tårta tillägnad Charlie.
Marcus var inte sen med att hugga in.
Och inte barnen heller.
När man döps så får man en massa presenter!
Detta var mitt och Marcus bidrag.
Ida busade med grannpojken.
Fina gästerna.
1 kommentarer
Kine
09 Oct 2012 21:38
Hahaha, når jeg leste overskriften ble jeg litt satt ut. På norsk: Sceneskrekk og KNARK(Dop). Hehe :-) Fant fort ut at det var en dåp, og lite narkotika det var snakk om :-P Fine bilder, finaLina :-))
Kommentera