Det finns vissa böcker, vissa serier och vissa filmer som jag skulle betala mycket för att ha olästa och osedda. Därför vill jag dela med mig av dessa, till alla ni som faktiskt ännu inte sett eller läst dem.
 
Böcker:
Stieg Larsson -trilogin
Harry Potter (alla sju böcker)
 
Serier:
Game of Thrones (de som inte sett denna serie har verkligen någonting att se fram emot, tre säsonger av hypnotiserande bra avsnitt)
Scrubs (om någon där ute missat att se den här serien så har ni mycket roligt kvar i livet)
Desperate Housewives (otroligt underhållande hela serien rakt igenom)
Suits (grymt bra serie om två advokater som kickar ass)
Buffy The Vampire Slayer (fastän det var många år sedan jag såg denna serie så har den verkligen satt sig fast i minnet)
 
Filmer:
Nyckeln till frihet (vågar knappt tänka på att någon faktiskt gått miste om den här superrullen men isåfall, njuuuut)
Gladiator (en av de filmer som berört mig absolut mest, bara Titanic som kan konkurrera med gråtattackerna som denna film utlöste)
Notting Hill (så varm, så rolig, så fin, så befriande)
Resan till Melonia (ett mästerverk som alla borde se, av många olika anledningar)
Släpp fångarne loss det är vår (Nostalgi och vemod, blir varm i hjärtat)
Inglorious Bastards (genialisk och otroligt underhållande)
The Green Mile (det skär lite i bröstet när jag tänker på den, sååå sevärd)
Dunderklumpen (ok, en barnfilm men det kan vara en av de bästa barnfilmerna som någonsin gjorts)
Picassos äventyr (uppvuxen med denna film, underbara skådespelare, underbar historia och faktiskt allmänbildande)
Så som i himlen (fantastisk film som berör på djupet)
 
Okej nu måste jag ge mig men jag skulle kunna skriva sååå många fler!
 
Det kommer säkerligen fler listor framöver.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Förut vågade jag ofta stå på mig i diskussioner. Jag vågade försöka påverka och säga min åsikt. Jag stod öppet för att jag är vänsterpartist, att jag helst inte äter kött som jag inte vet varifrån det kommer, att jag tycker att alla har ett ansvar i samhället när det gäller t ex jämställdhet, våldtäkter, djurplågeri, främlingsfientlighet m.m. Jag vågade säga emot när jag inte höll med, när någon drog ett sexistiskt skämt eller när någon sa "jag är inte rasism men..."

Idag vågar jag inte det! Min syster förklarar varför här:

http://kickanwicksell.wordpress.com/2013/11/05/i-stallet-for-att-kritisera-mitt-engagemang-engagera-dig/

Det känns förjävligt att alla där ute som kritiserar och ska försöka "sätta dit" dem som faktiskt bryr sig har fått mig att bli feg :( Jag är så förbannad på mig själv att jag låtit det ske! Jag vill inte behöva oroa mig varje gång jag skriver ut någonting mot rasism, djurplåger, köttkonsumtion eller liknande. Men det gör jag, ibland vågar jag inte öppna facebook på flera dagar för att jag är rädd att någon valt att helt misstolka mitt inlägg eller bara vill kommentera att jag engagerat mig på fel sak...t ex en våldtäktsdom i Sverige istället för massvåldtäkterna i Afrika osv.

Jag vet att jag tjatade om det tidigare i ett inlägg men varför måste vissa människor helt enkelt bara säga emot trots att de faktiskt håller med en? Alla de som engagerar sig på något sätt borde bli peppade och stöttade. Självklart måste man få ifrågasätta och argumentera emot om man verkligen inte håller med men att hitta andra ämnen som kanske är värre bara för att "sätta dit" mig är bara sorgligt.

Jag hoppas att mitt mod att stå för mig själv kommer tillbaka men jag klarar det nog inte utan påhejningar av andra. Jag vet att jag har en fantastisk skara härliga människor med vettiga och medmänskliga åsikter runt omkring mig, det är er hjälp jag behöver!

Som sagt så tycker jag att alla har ett ansvar för vårt samhälle och det är på tiden att visa vad vi vill ha. Jämställdhet, ett samhälle som är öppet för alla, en jord där vi värnar om djur och natur och en trygghet där vi kan se våra barn växa upp!

Så sluta kritisera dem som bryr sig och börja bry er själva!

Vem är med mig?