Sommardepression?
0kommentarer
Många pratar om att de drabbas av ”höstdepressionen” men det var länge sen jag kände igen mig i det. Jag älskar verkligen hösten! Trots att vardagen drar igång och allt återgår till sitt gråa lunkande. Det är på något sätt skönt att ingen förväntar sig att man ska vara glad, pigg och full av energi. Därför slipper man få prestationsångest. Istället kan man ta dagarna som de kommer och bara göra sådant som verkligen faller en in. Skogspromenera, gräva ner sig i sängen med en bok och en kopp te, sortera garderoberna om och om igen, tända ljus överallt och inte göra någonting överhuvudtaget. Därför att ingen förväntar sig att du ska göra en massa saker.
Däremot har jag mått dåligt under sommaren, både förra sommaren och under årets sommar. DÅ har jag känt sådan press och stress över allt som man måste hinna med. Alla man ska besöka, allt man ska fixa med huset och trädgården, alla fester man borde gå på, alla evenemang som man ska delta vid osv.
Okej jag är kanske hård som kallar det en sommardepression, så illa är det nog inte riktigt (jag älskar sommaren och värmen också) men faktum är att jag längtade efter hösten under själva sommaren. Så brukar det inte vara.
Innan sommaren tänkte vi att vi inte skulle ha så mycket planerat men så…vips…så har man varenda vecka inbokad. Det mesta är ju roligt men samtidigt så hinner man inte riktigt njuta av det eftersom man hela tiden tänker på nästa sak som ska göras.
Någon som känner igen sig?
Det får bli mitt nyårslöfte: Ta sommaren som den kommer och sluta känna prestationsångest över allt man ska göra!
Förstår ni hur mysigt det är att vakna upp till denna vy varje morgon? Då kan man inte annat än å älska hösten.
Det är helt otroligt vilka färger träden skiftar i.
Och inte blir det helt fel när allt det fina speglar sig i vattnet, dubbelt så fint :)
Denna hösten älskar jag rönnarna extra mycket! De är så mäktiga med alla sina röda bär.
Kommentera